Artros är en långsam ledsjukdom där leden gradvis blir stelare, smärtkänsligare och mindre tålig för belastning. Den märks ofta i knän, höfter, fingrar eller i ryggraden.
Det viktigaste är sällan att få bort all smärta. Det rimligare målet är att behålla funktionen, sova bättre och kunna röra sig i vardagen utan att leden låser sig av varje liten belastning.
Symtom#
Det vanligaste symtomet är belastningssmärta som känns tydligare när leden används och lättar i vila. Morgonstelhet förekommer också, men brukar vara kortvarig.
När artrosen utvecklas kan smärtan bli mer ihållande och vardagliga saker som trappor, långa promenader, att resa sig ur stol eller att greppa små saker bli svårare.
Artros eller reumatoid artrit#
Artros och reumatoid artrit är olika sjukdomar. Vid artros är smärtan oftast mer belastningsbunden och morgonstelheten kort. Vid reumatoid artrit är lederna ofta svullna och stelheten kan vara tydlig under längre tid på morgonen.
Om flera leder svullnar, om stelheten är långvarig eller om besvären kommer snabbt bör situationen bedömas för att skilja orsakerna åt.
Målet är funktionsförmågan#
God egenvård betyder inte alltid att leden blir helt smärtfri. Ofta är målet att smärtan hålls på en nivå som går att leva med och att de viktiga rörelserna i vardagen fortsätter.
Om en promenad eller ett träningspass gör ont samma dag men känns bättre nästa dag kan belastningen vara rimlig. Om smärtan blir kvar i flera dagar behöver intensiteten sänkas.
Träning som bas för behandling#
Träning är grunden i artrosbehandling. Muskelstyrka runt leden stöder leden, minskar instabilitet och gör rörelsen lättare.
Promenader, cykling, simning och vattengympa är ofta skonsamma val. Styrketräning kan också vara nyttig när belastningen är måttlig och rörelseomfånget hålls inom det som känns rimligt.
Jämförelse av träningsformer#
Vattnet avlastar kroppen, därför är simning och vattengympa ofta skonsamma. Cykling och crosstrainer fördelar belastningen jämnt. Promenader fungerar för många, särskilt på mjukt underlag.
Hopp, hårda stötar och långvarig knäböj kan däremot irritera en smärtande led. Rörelse är ändå bättre än total vila, bara belastningen anpassas.
Vikthantering#
Övervikt ökar belastningen på framför allt knän och höfter. Även en liten viktminskning kan göra tydlig skillnad i vardagen.
Det brukar fungera bättre med långsamma och hållbara förändringar än med hårda dieter. Målet är inte snabbhet, utan att leden avlastas på sikt.
Skyddar lederna i vardagen#
Små hjälpmedel kan göra stor skillnad. Ett högre sittande, bra skor, tjockare grepp på redskap eller ett stöd vid förflyttning minskar belastningen.
Det är också bra att dela upp tunga uppgifter. Att försöka göra allt på en gång brukar kosta mer än det ger.
Smärtbehandling#
Paracetamol och lokala antiinflammatoriska geler är ofta förstahandsval när smärtan är mild eller måttlig. Antiinflammatoriska läkemedel kan också användas, men inte av alla.
Värme passar ofta stelhet. Kyla kan hjälpa om leden känns irriterad eller svullen. Om du använder läkemedel ofta bör det finnas en tydlig plan för varför och hur länge.
Sjukdomens utveckling och vardagens gränser#
Artros utvecklas olika hos olika personer. Hos vissa stannar symtomen på samma nivå länge, hos andra kommer skov med mer smärta och svullnad.
Om gång, trappor, sömn eller vanliga sysslor börjar påverkas mer än tidigare är det klokt att se över belastningen och inte vänta för länge med bedömning.
När är det klokt att söka vård#
Sök bedömning om smärtan blir konstant, leden svullnar upprepade gånger, rörelseomfånget minskar tydligt eller om vardagliga sysslor inte längre fungerar som förr.
Det är också klokt att söka hjälp om smärtan väcker dig på natten ofta eller om du är osäker på om besvären verkligen passar artrosbilden.
Fördjupning och källor#
Fördjupande information:
- Käypä hoito: Artros. https://www.kaypahoito.fi/hoi50054
- Terveyskirjasto: Nivelrikko. https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00673