Andningsskydd och munskydd: hur du väljer rätt skydd i vardagen

Andningsskydd och munskydd i vardagen#

Andningsskydd och munskydd används i många olika situationer: vid luftvägsinfektioner, dammiga arbeten, pollenperioder och när man vill minska risken för att sprida droppar till andra. Skyddet beror inte bara på skyddsklassen. Det beror också på om produkten passar situationen, sitter tätt och används utan att röras hela tiden.

Ett kirurgiskt munskydd och ett tätt sittande FFP-andningsskydd är inte samma sak. Därför är det bra att först fråga vad du vill skydda mot och vem skyddet främst ska skydda.

Munskydd och andningsskydd#

Ett kirurgiskt munskydd är i första hand avsett att minska spridning av droppar från den som bär skyddet. Det kan vara praktiskt vid korta möten, i trånga inomhusmiljöer eller när du har luftvägssymtom och behöver skydda andra.

Ett FFP2- eller FFP3-andningsskydd filtrerar också partiklar i inandningsluften när det sitter tätt mot ansiktet. FFP2 används ofta när man vill skydda sig bättre mot små partiklar, till exempel damm eller smitta via aerosoler. FFP3 har ännu högre filterkrav, men kan kännas tyngre att andas genom.

Tygmaskers filtrering varierar mycket beroende på material och konstruktion. De ska inte ses som samma sak som ett klassat andningsskydd.

Passformen avgör mycket#

Ett skydd med hög filterklass hjälper sämre om luft läcker in från sidorna. Skyddet ska ligga tätt över näsa, kinder och haka. Näsklämman ska formas ordentligt och banden ska hålla skyddet på plats utan att det glider.

Skägg och kraftig ansiktsbehåring försämrar tätningen hos tätt sittande andningsskydd. Om skyddet används i arbete där exponeringen är betydande behöver valet och passformen bedömas enligt arbetsplatsens risker och anvisningar.

Ett skydd som gör det mycket svårt att andas, orsakar yrsel eller inte går att få tätt bör inte användas som om det gav full nytta. Då behövs en annan modell eller rådgivning.

Vid infektioner och trånga miljöer#

Vid luftvägsinfektioner är det viktigaste fortfarande att stanna hemma när man är sjuk om det är möjligt, vädra, hålla avstånd när det behövs och sköta handhygien. Munskydd eller andningsskydd kan vara ett tillägg, särskilt i trånga inomhusmiljöer eller när man möter personer som är särskilt sårbara.

Om målet är att minska egna droppar till omgivningen kan ett kirurgiskt munskydd räcka i många vardagssituationer. Om målet är bättre skydd för användaren mot luftburna partiklar är ett tätt sittande FFP2-skydd en mer logisk utgångspunkt.

Vid pollen, damm och arbete#

Under pollenperioden kan ett tätt sittande andningsskydd minska mängden pollen som når luftvägarna. Det ersätter inte annan allergivård vid tydliga symtom, men kan vara ett praktiskt stöd vid utomhusvistelse.

Vid slipning, rivning, städning av dammiga utrymmen eller trädgårdsarbete behövs skyddet väljas efter damm och partiklar. Vid mögel, asbest, kemikalier eller annat riskarbete räcker inte en allmän vardagsbedömning. Då ska arbetet följa särskilda skyddsanvisningar och arbetsgivarens riskbedömning.

Användning och byte#

Tvätta eller desinficera händerna innan du sätter på skyddet och efter att du tagit av det. Rör inte skyddets utsida under användning. Om du tar av det tillfälligt ska det inte hänga under hakan eller från örat, eftersom insidan lätt smutsas.

Ett engångsskydd byts när det blir fuktigt, smutsigt, skadat eller när andningsmotståndet ökar. Fukt från utandningen försämrar användbarheten under en lång dag. Återanvändbara skydd och filter ska skötas enligt tillverkarens anvisningar.

Skyddet är bara en del av helheten. Vid infektioner betyder det att ventilation, avstånd, att stanna hemma vid sjukdom och handhygien fortfarande spelar roll. Vid damm och kemikalier betyder det att källan till exponeringen, arbetsmetoden och ventilationen behöver beaktas. Ett skydd ska inte ge en falsk känsla av trygghet i en miljö där ett annat skyddssätt krävs.

Barn och skydd#

Barn behöver skydd som passar ansiktet och som de kan använda utan att ständigt röra vid det. Små barn ska inte ha skydd som gör andningen svårare eller som de inte själva kan hantera. För barn under tre år rekommenderas mask vanligen inte. För äldre barn är vuxens stöd viktigt om situationen kräver skydd.

När är det klokt att söka vård#

Sök bedömning om andningssymtom är kraftiga, om du får pipande andning, bröstsmärta, feber med tydligt försämrat allmäntillstånd eller andnöd som inte hör till vanlig ansträngning. Sök också råd om du i arbetet återkommande exponeras för damm, kemikalier eller biologiska faktorer och får luftvägssymtom.

Om ett skydd gör att du känner dig yr, får svårt att andas eller inte kan använda det tryggt, ska användningen omprövas. Vid arbetsrelaterad exponering hör frågan till arbetsplatsens skyddsåtgärder och riskbedömning.

Fördjupning och källor#

Fördjupande information: