Guide

Värmebölja och hälsa: så skyddar du kroppen i hettan

Värmebölja och hälsa

Guide

Värmebölja och hälsa#

Hett väder kan kännas skönt en stund, men kroppen belastas när temperaturen hålls hög dag efter dag. Trötthet, huvudvärk, yrsel, illamående och dålig sömn är vanliga signaler på att värmen börjar ta för mycket kraft. Det viktigaste är att agera tidigt: drick regelbundet, sök svalka, minska ansträngningen och följ särskilt barn, äldre och personer med långvariga sjukdomar.

Om någon blir förvirrad, mycket slö, het och allmänpåverkad eller förlorar medvetandet ska du ringa 112. Misstänkt värmeslag är en nödsituation.

Värmeutmattning och värmeslag#

Värmeutmattning kommer ofta smygande. Personen svettas, känner sig svag, yr, illamående eller får huvudvärk. Huden är ofta fuktig och pulsen kan kännas snabb. Då behövs vila i sval miljö, små mängder dryck och nedkylning med till exempel sval dusch, våta handdukar eller luftcirkulation.

Värmeslag är allvarligare. Då fungerar kroppens temperaturreglering inte längre tillräckligt. Personen kan bli förvirrad, omtöcknad eller medvetslös. Huden kan vara het och allmäntillståndet försämras snabbt. Vänta inte på att läget ska gå över. Ring nödnumret och börja kyla ner personen medan hjälp är på väg.

Drick innan törsten blir stark#

Under en värmebölja behöver många dricka mer än vanligt. Det fungerar ofta bäst med små mängder ofta. Vatten är en bra grund. Om du svettas mycket kan vanlig mat, soppa eller ett saltare mellanmål hjälpa till att ersätta salter.

Alkohol ökar risken för vätskebrist och sämre omdöme i hettan. Stora mängder koffein kan också kännas sämre för vissa, särskilt om sömnen redan störs.

Alla ska ändå inte dricka obegränsat. Om du har hjärt- eller njursvikt eller har fått vätskerestriktioner ska du följa din vårdplan. Om svullnad, andfåddhet eller ovanlig yrsel tilltar i hettan är det klokt att kontakta vården.

Riskgrupper behöver extra uppmärksamhet#

Äldre personer känner inte alltid törst lika tydligt och kan få sämre värmetålighet av sjukdomar eller läkemedel. Ett synligt dricksglas, svalare rum och regelbundna telefonsamtal kan vara enkla men viktiga stöd.

Små barn blir lätt varma och glömmer ofta att dricka när de leker. Erbjud dryck ofta och flytta utelek till morgon eller kväll. Ett barn ska aldrig lämnas i bil, inte ens för en kort stund.

Gravida, personer med hjärt- och lungsjukdomar, diabetes, minnessjukdomar, psykiska sjukdomar eller nedsatt funktionsförmåga kan behöva anpassa vardagen mer än vanligt. Ensamboende personer kan också vara utsatta om bostaden blir mycket varm.

Läkemedel och hetta#

Vissa läkemedel kan påverka hur kroppen klarar hetta, till exempel genom vätskebalans, blodtryck, svettning eller vakenhet. Det kan gälla vätskedrivande läkemedel, en del blodtrycksmediciner, vissa psykofarmaka och läkemedel med antikolinerga effekter. Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel ska användas med eftertanke vid vätskebrist eftersom njurarna kan belastas.

Ändra inte medicinering på egen hand. Om du blir tydligt yr, förvirrad, svag eller får avvikande symtom under en värmeperiod är det säkrare att be om råd.

Läkemedel ska också skyddas mot värme. De ska inte ligga i en varm bil eller i direkt sol. Läkemedel som kräver kylförvaring, som vissa insulinpreparat, ska transporteras enligt anvisning.

Svalare hem utan luftkonditionering#

Stäng ute sol under dagen med gardiner eller persienner. Vädra när uteluften är svalare, ofta på natten och tidigt på morgonen. En fläkt kan hjälpa om luften kan cirkulera, men vid mycket hög inomhustemperatur räcker fläkt inte alltid. Svala duschar, fotbad och våta handdukar på nacke eller handleder kan ge snabb lindring.

Planera matlagning och sysslor så att du inte värmer bostaden mitt på dagen. Ugn och spis höjer temperaturen snabbt. Lättare mat och måltider på svalare tider kan göra stor skillnad.

Sömn och aktivitet#

Hettan stör sömnen eftersom kroppen normalt behöver svalna inför natten. Ett svalt kvällsdusch, lätt sängklädsel och luftdrag kan hjälpa. Om nattsömnen blir splittrad kan kort vila under dagen vara rimligt.

Motion behöver inte försvinna, men den bör flyttas till morgon eller sen kväll. Sänk tempot, ta pauser och avbryt vid yrsel, illamående eller ovanlig svaghet.

När är det klokt att söka vård#

Sök vård snabbt om värmesymtomen är starka, tilltar eller inte lättar med svalka, vila och dryck. Ring 112 om personen är förvirrad, medvetslös, mycket slö, har kramper eller verkar ha värmeslag.

Ta kontakt tidigare om det gäller ett litet barn, en äldre person, en gravid person eller någon med långvarig sjukdom och allmäntillståndet oroar. Detsamma gäller om hjärtbesvär, andfåddhet, svullnad eller läkemedelsrelaterade frågor blir tydliga i hettan.

Fördjupning och källor#

Fördjupande information: