Kolik hänvisar till oförklarlig, långvarig gråt hos en frisk bebis som vanligtvis börjar vid några veckors ålder och lättar efter tre till fyra månaders ålder. Det är ett vanligt problem och drabbar ungefär vart femte barn. Kolik orsakas inte av förälderns handlingar och skadar inte barnet.
Behandlingen av kolik bygger på lugnande åtgärder, som att bära, stadigt bakgrundsljud och gungande. Det finns inte en behandling som fungerar säkert, men problemet kommer att försvinna av sig själv. Att klara av föräldrarna är lika viktigt som att lugna barnet, och att be om hjälp är alltid rimligt.
Symtom#
Ett typiskt kännetecken för kolik är barnets starka gråt, som varar i flera timmar åt gången och koncentreras på eftermiddagen eller kvällen. Bebisen kan dra knäna mot magen, knyta näven och vara svår att trösta.
En bebis med kolik är vanligtvis pigg och mår bra mellan gråtperioderna. Han äter och växer normalt.
Först ser vi till att bebisen i övrigt mår bra#
Vid kolik gråter barnet mycket men mår oftast bra mellan gråtperioderna. Han äter, växer, kissar och bajsar som förväntat och verkar inte sjuk. Denna skillnad är viktig eftersom ett barns höga gråt också kan relateras till smärta, infektion, allergi eller andra orsaker som kräver behandling.
Om gråten plötsligt ändras, barnet är slö, har feber, kräks kraftigt eller äter dåligt, det handlar inte bara om att lindra koliken. Då är det rätt nästa steg att söka vårdbedömning.
Vad orsakar kolik#
Den exakta orsaken till kolik är okänd, och det är sannolikt en kombination av flera faktorer. Intestinal omognad och gasbildning är föreslagna mekanismer. Vissa studier tyder på att tarmbakterierna hos bebisar med kolik kan skilja sig från bakterierna hos andra bebisar. Barnets temperament och känslighet för miljöstimuli kan också påverka gråt. Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte orsakas av en förälders misstag i matning eller vård.
Behandlingar#
Det finns ingen enskild metod som säkert hjälper alla barn, men lugn rytm kan göra stunden lättare. Att bära, vagga och hålla barnet nära hjälper många familjer igenom de svåraste kvällarna. En upprätt position efter matning kan också minska luftbesvär hos en del barn.
Ett jämnt bakgrundsljud, till exempel tvättmaskin, fläkt eller vitt brus, kan lugna vissa barn. En mjuk filt eller tryggt famngrepp kan också hjälpa, men barnet ska alltid sova säkert och utan lösa textilier runt ansiktet.
Simetikondroppar används ibland vid luftbesvär, men nyttan varierar. Probiotika används också vid kolik hos spädbarn, men effekten är inte självklar för alla. Det viktigaste är att inte starta flera försök samtidigt, eftersom det då blir svårt att veta vad som faktiskt hjälper.
Vad ska man undvika#
Vid kolik är det bäst att undvika många samtidiga försök. Prova en metod i taget några dagar. Byt inte modersmjölksersättning utan rådgivning, och gör inte stora ändringar i den ammande mammans kost utan vårdkontakt, utom när komjölksallergi misstänks och saken utreds.
Kolik och matning#
När det gäller ammade barn har det ibland föreslagits att den ammande förälderns kost kan påverka koliksymtom. Kostförändringar bör ändå inte göras utan rådgivning från vården. Om du misstänker komjölksallergi är det bra att diskutera saken på rådgivningen, där behovet av utredning kan bedömas.
För en flaskmatad bebis kan kontroll av matningspositionen och matchande spenstorlekar minska luftsväljningen. Att rapa ditt barn mellan och efter matning kan lindra kolik.
Att hantera föräldrarna#
Att ta hand om en kolikbebis är utmattande. Det är viktigt att föräldrar får pauser och delar ansvaret. Om tröttheten och gråten känns överväldigande kan du lägga barnet tryggt på rygg en stund och själv ta några minuter för att lugna kroppen.
Att be om hjälp från nära och kära är inte ett tecken på svaghet utan en förnuftig handling. Även en liten paus, när en annan vuxen tar hand om barnet, hjälper till att återhämta sig. Kolik är en övergående fas, och den slutar nästan alltid vid tre eller fyra månaders ålder.
Om trötthet och frustration hopar sig kan du få stöd och vägledning från rådgivningscentret. Att skaka en bebis är alltid farligt, och risken ökar med extrem trötthet. Att säkert lägga barnet och ta en paus är rätt tillvägagångssätt när du känner dig överväldigad.
När är det klokt att söka vård#
Om barnet har feber, kräks, inte äter eller växer normalt, är ovanligt slött eller gråten förändras plötsligt, sök bedömning. Vid rådgivningen kan man kontrollera att det inte finns en behandlingskrävande orsak bakom gråten. Mer bakgrund finns i guiderna om feber hos barn och långvariga magsymtom hos barn.
Fördjupning och källor#
Den exakta orsaken till kolik är okänd. Omognad i tarmen, gasbildning, temperament och miljöfaktorer är föreslagna mekanismer. Kolik är ett självbegränsande tillstånd som nästan alltid upphör vid tre eller fyra månaders ålder. De internationellt använda diagnoskriterierna för kolik bygger på den så kallade treregeln: gråt varar mer än tre timmar om dagen, mer än tre dagar i veckan, i mer än tre veckor. I praktiken är det viktigaste när det gäller diagnosen att barnet i övrigt är friskt och växer normalt.
Fördjupande information:
- Duodecim Terveyskirjasto: Koliikki. https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00430