Barnkräkningar: egenvård, vätsketillförsel och när man ska bedöma#
Ett barns kräkningar börjar ofta plötsligt och skrämmer lätt. Den vanligaste orsaken är en viral magsjukdom, men kräkningar kan också vara förknippade med feber, matförgiftning, smärta, hosta eller, mer sällan, en allvarligare situation. Hemma är det viktigaste att förebygga uttorkning genom att erbjuda små mängder vätska ofta.
När du kräks ska du inte försöka få barnet att dricka en stor mängd på en gång. En liten mängd fungerar ofta bättre och irriterar magen mindre.
Börja med en liten mängd vätska#
Om barnet kräks, ta en kort paus och börja om med en liten mängd. Erbjud en tesked eller en liten klunk med några minuters mellanrum. När vätskan hålls kvar kan mängden ökas gradvis. Vätskeersättning är ett bra alternativ om kräkningarna fortsätter eller om det finns diarré.
Amning eller flaskmatning av spädbarnet fortsätter i små portioner. Om barnet kräks upprepade gånger, är slö eller det är klart färre blöta blöjor är tröskeln för att söka bedömning låg.
Vad kan man ge till barnet#
Vatten, utspädd juice, soppa och vätskeersättning kan vara lämpliga beroende på situationen. Drycker som innehåller mycket socker kan förvärra magsymtomen, så de bör inte användas som den huvudsakliga vätskan. När aptiten kommer tillbaka erbjuds bekant lätt mat i små portioner.
Det finns ingen anledning att tvinga äta. Om barnet dricker tillräckligt och kissar är kortvarig aptitlöshet vanligt. Att äta under återhämtningsfasen diskuteras också i guiden Att äta efter en magsjukdom.
Tecken på uttorkning#
Tecken på uttorkning är muntorrhet, minskad urinering, gråt utan tårar, ovanlig trötthet, slöhet och barnets allmäntillstånd är klart sämre. Hos ett litet barn kan uttorkning utvecklas snabbare än hos en vuxen. Det är därför övervakningen baseras på vakenhet, framgångsrikt drickande och urinering, inte bara mängden kräkningar.
Om kräkningar åtföljs av diarré förloras mer vätska och salter. Då ska du även läsa av barnets diarré och vätskeintag.
När kräkningar kan berätta om något annat#
Om barnet har stark magvärk, tydlig magkänsla, stel nacke, förvirring, kraftig huvudvärk eller onormal sömnighet ska kräkningar inte betraktas som en vanlig magsjukdom. Gröna kräksjuka, blod i kräkas eller svart avföring är också skäl för bedömning.
Om kräkningarna är förknippade med kraftig hosta, andningssvårigheter eller, hos ett litet barn, stark feber, bör helheten bedömas bredare. Du hittar mer information om feberövervakning i guiden Barnfeber.
Hos barn är små mängder vätska ofta viktigare än mat under de första timmarna. En teskedsvis start kan kännas långsam, men den minskar risken för nya kräkningar. När barnet piggnar till kan vanlig mat återkomma i små portioner. Förälderns viktigaste uppgift är att följa om barnet kissar, reagerar normalt och orkar ta kontakt. Ett barn som blir slött, inte får i sig vätska eller har tecken på uttorkning behöver bedömas snabbt.
Barn som kräks behöver ofta en mycket lugn start med vätska. En liten sked åt gången kan kännas otillräckligt, men det är ofta bättre än stora klunkar som genast kommer upp igen. När kräkningarna glesnar kan mängden ökas försiktigt. Mat kan vänta tills barnet själv visar intresse, men amning eller vanlig mjölkmat till spädbarn fortsätter enligt barnets ork och råd från vården vid behov.
Följ urinmängden, munnen och blicken. Torra läppar, få kissblöjor, ovanlig trötthet och svårigheter att få kontakt är viktigare än exakt antal kräkningar. Ju yngre barnet är, desto snabbare kan vätskebrist utvecklas.
Om kräkningarna börjar efter ett fall, ett slag mot huvudet eller misstänkt förgiftning ska situationen bedömas som något annat än vanlig magsjuka. Samma gäller om barnet har kraftig huvudvärk, nackstelhet, svår buksmärta eller blod i kräkningen. Då är snabb kontakt med vården viktig.
När det finns magsjuka i familjen är handhygien och egen handduk viktiga för att minska smittspridning. Rengör ytor som ofta berörs och håll barnet hemma tills kräkningarna har upphört och orken tydligt återvänder.
När är det klokt att söka vård#
Sök vård om barnet inte kan hålla nere vätskor, urinen kommer ut klart mindre än vanligt, barnet är slappt eller onormalt trött, kräkningarna fortsätter ihärdigt eller det finns en kraftig buksmärta. Kräkningar hos ett barn under sex månader bör bedömas känsligt.
Sök skyndsamt bedömning om barnet har stel nacke, förvirring, kraftig huvudvärk, andningssvårigheter, gröna kräkningar, blod i kräket eller ett snabbt försämrat allmäntillstånd. Egenvården av en vanlig magsjuka diskuteras i guiden magsjuka och diarré.
Fördjupning och källor#
Fördjupande information: