Magsjuka och diarré hemma#
Magsjuka börjar ofta plötsligt med diarré, illamående, kräkningar, magknip och ibland feber. De flesta virusinfektioner går över av sig själva, men vätskeförlust kan bli problemet. Därför är små mängder dryck ofta viktigare än mat under första fasen.
Vid magsjuka är huvudfrågan hur mycket vätska kroppen förlorar och om det finns tecken på infektion som kräver bedömning. Diarré med feber eller blod ska hanteras annorlunda än mild lös mage utan påverkat allmäntillstånd.
Vätskan är viktigast vid magsjuka#
Vätskeersättning kan vara till hjälp när diarrén eller kräkningarna är täta. Drick lite i taget och öka när magen klarar det. Mat kan komma tillbaka när aptiten tillåter, gärna enkelt och i små portioner. Stoppande läkemedel passar inte i alla situationer, särskilt inte vid feber eller blodig diarré.
Ersätt förluster lite i taget#
Hygien hemma minskar smittan. Tvätta händerna noggrant, rengör toalett och ytor, byt handdukar och undvik matlagning åt andra medan du är sjuk. Följ lokala regler för återgång till arbete, skola eller daghem, särskilt vid misstänkt norovirus.
Följ vätskeförlust och ork#
Följ hur ofta diarré och kräkningar kommer, om du kan dricka, hur ofta du kissar och om febern eller magontet tilltar. Vid misstänkt matförgiftning eller smittsam magsjuka är tidpunkt, måltider och andra insjuknade också användbar information.
Välj vätskeersättning före extra produkter#
Prioritera vätska före många produkter. Vätskeersättning kan vara praktisk när förlusterna är täta, medan stoppande medel inte passar vid alla diarréer. Undvik att börja med flera magpreparat samtidigt när kroppen främst behöver vätska och vila.
När vätskebrist missas#
Ett vanligt misstag är att försöka äta normalt för snabbt. Det är oftast bättre att börja med små mängder dryck och enkel mat när magen tillåter, i stället för att pressa fram stora måltider.
En annan fallgrop är att glömma smittskyddet när man själv börjar må bättre. Handhygien, rengöring och tillräcklig symtomfri tid skyddar andra, särskilt i familjer, daghem, skolor och vårdnära miljöer.
Följ urin, ork och feber#
Gör egenvården konkret: små klunkar ofta, vila, lätt mat när aptiten återvänder och noggrann handhygien. Om urinmängden minskar, munnen blir torr eller orken sjunker är vätskebristen viktigare än vilken mat som är bäst.
När är det klokt att söka vård#
Sök vård eller rådgivning vid blodig diarré, hög feber, svår buksmärta, upprepade kräkningar, tecken på uttorkning eller försämrat allmäntillstånd. Barn, äldre, gravida och personer med nedsatt immunförsvar behöver lägre tröskel för kontakt.
Fördjupning och källor#
Fördjupande information: