Guide

Matförgiftning: symtom, vätska och när vård behövs

Matförgiftning kan börja plötsligt och kännas dramatisk. Illamående, kräkningar, diarré och magkramper tar snabbt på krafterna, även när besväret går över inom ett...

Guide

Matförgiftning kan börja plötsligt och kännas dramatisk. Illamående, kräkningar, diarré och magkramper tar snabbt på krafterna, även när besväret går över inom ett dygn eller två. Hemma är det viktigaste att få i sig vätska i små mängder ofta och att följa om allmäntillståndet blir bättre eller sämre.

Ofta behövs ingen exakt orsak under de första timmarna. Egenvården är nästan densamma oavsett om det senare visar sig vara matförgiftning, norovirus eller en annan magsjuka. Skillnaden blir viktigare när flera har ätit samma mat, när smittspridning behöver förebyggas eller när symtomen är ovanligt kraftiga.

Uttorkning avgör hur bråttom det är#

Den största praktiska risken är vätskebrist. Om kräkningarna fortsätter eller diarrén är riklig förlorar kroppen både vätska och salter. Tecken på begynnande uttorkning är att du kissar mycket mindre, blir yr, får torr mun, hjärtklappning, ovanlig matthet eller svårt att orka sitta uppe.

Små barn, äldre personer, gravida och personer med grundsjukdom blir lättare påverkade. Då är det klokt att söka råd tidigare, särskilt om vätska inte hålls kvar eller om allmäntillståndet sjunker.

Symtom som talar för matförgiftning#

Matförgiftning misstänks ofta när symtomen börjar kort tid efter en måltid eller när flera som ätit samma mat får liknande besvär. Symtomen kan ändå börja efter några timmar, nästa dag eller ännu senare beroende på orsaken.

Vanliga symtom är illamående, kräkningar, diarré, magknip och ibland feber. Om många insjuknar nästan samtidigt efter samma måltid stärker det misstanken om en gemensam livsmedelsorsak. Om familjemedlemmar insjuknar en efter en kan en smittsam magsjuka vara troligare.

I praktiken behöver du inte kunna avgöra detta direkt. Det första steget är att dricka, vila och följa förloppet. Om symtomen snabbt blir svåra, om blod syns i avföringen eller om febern blir hög ändras situationen.

Så dricker du när magen är orolig#

Drick små klunkar ofta. En tesked eller liten klunk med korta mellanrum kan vara tillräckligt i början om illamåendet är starkt. När magen lugnar sig kan mängden ökas. Vatten, te, utspädd saft, buljong eller vätskeersättning kan passa. Vid riklig diarré eller upprepade kräkningar är salter viktiga, inte bara vätska.

Om du inte kan äta på ett dygn är det sällan det största problemet, så länge du får i dig vätska och gärna något energiinnehållande. När aptiten återvänder kan du börja med små portioner. Mild mat belastar ofta magen mindre än en stor, fet eller starkt kryddad måltid.

Det är vanligt att vilja skynda på återhämtningen genom att äta normalt direkt. Det kan göra kramper och illamående värre. Låt magen styra takten.

Var försiktig med att stoppa diarrén#

Diarré är kroppens sätt att göra sig av med något som irriterar tarmen. Därför ska stoppande medel användas med eftertanke vid misstänkt matförgiftning. Om diarrén är blodig, om febern är hög, om buksmärtan är stark eller om du känner dig tydligt sjuk är det inte rätt läge att bara försöka stoppa tarmen.

Även utan läkemedel kan diarrén minska när vätskebalansen och vilan sköts. Om du funderar på stoppande läkemedel ska användningen vara kort, enligt anvisning och endast när symtombilden är mild och vattnig utan varningstecken.

När flera kan ha blivit sjuka#

Om flera personer har ätit samma mat och blivit sjuka kan det vara bra att spara information om måltiden, tidpunkten och symtomen. Vid misstanke om en gemensam smittkälla från matställe, vatten eller ett visst livsmedel kan kontakt med lokal hälsovård eller miljöhälsovård hjälpa till att utreda om fler är drabbade.

Hygien är viktig även hemma. Tvätta händerna noggrant, rengör ytor som ofta berörs och undvik att laga mat åt andra medan kräkningar eller diarré pågår. Efter magsjuka är det klokt att återgå till matlagning och nära kontakt med riskgrupper först när symtomen har lugnat sig ordentligt.

När är det klokt att söka vård#

Sök vård om du inte kan dricka, om kräkningar gör att vätska inte hålls kvar, om urinmängden minskar tydligt eller om du blir mycket matt, yr eller förvirrad. Bedömning behövs också vid blodig avföring, hög feber, ovanligt stark buksmärta eller snabbt försämrat allmäntillstånd.

Ta kontakt med lägre tröskel när den sjuka är ett litet barn, en äldre person, gravid eller har en grundsjukdom. Ta också kontakt om symtomen fortsätter flera dagar utan tydlig förbättring eller om flera personer blivit sjuka efter samma måltid och orsaken behöver utredas.

Fördjupning och källor#

Matförgiftning orsakas av mikrober eller ämnen från mikrober i mat eller dryck. Symtomen kan vara kraftiga men går ofta över snabbt. Säker egenvård handlar främst om vätska, salter, vila och tydliga gränser för när allmäntillståndet kräver bedömning.

Fördjupande information: