Hjärtklappning betyder att hjärtat plötsligt känns mycket tydligt. Det kan kännas som hårda slag, rusning, extra slag, en paus i rytmen eller en ojämn puls. Känslan kan komma i vila, vid ansträngning, efter kaffe, under stress eller när du lagt dig för att sova.
Hjärtklappning är inte alltid ett tecken på en farlig rytmrubbning. Sömnbrist, stress, koffein, alkohol, feber, vätskebrist och hård fysisk belastning kan göra att pulsen känns kraftigare än vanligt. Samtidigt ska en ny, tydligt avvikande eller återkommande hjärtklappning tas på allvar, särskilt om den kommer vid ansträngning eller tillsammans med andra symtom.
Hur hjärtklappning kan kännas#
En del beskriver hjärtklappning som en snabb och jämn rusning. Andra känner enstaka extraslag, ett fladder i bröstet eller en känsla av att hjärtat hoppar över ett slag. Extraslag är vanliga och ofta ofarliga, men de kan upplevas starkt när kroppen är stilla och uppmärksamheten riktas inåt.
Det är normalt att pulsen stiger när du går i trappor, tränar eller blir rädd. Det viktiga är om pulsen passar situationen och om den lugnar sig när belastningen upphör. En snabb och oregelbunden puls utan tydlig orsak är en annan sak än en förväntad pulsstegring under rörelse.
Vad du kan följa själv#
Om du i övrigt mår bra kan du känna pulsen vid handleden eller på halsen och notera om rytmen är jämn eller ojämn. Skriv gärna ner när besväret började, hur länge det pågick, vad som hände före och om du fick yrsel, bröstsmärta, andnöd eller svaghet samtidigt.
Sådan information gör situationen lättare att bedöma om du senare kontaktar hälso- och sjukvården. En enstaka episod efter mycket kaffe, alkohol, hård träning eller en natt med dålig sömn kan ge en annan bild än hjärtklappning som kommer utan tydlig utlösande faktor.
Vanliga vardagsorsaker#
Hjärtat reagerar snabbt på kroppens belastning. Feber och vätskebrist kan höja pulsen eftersom kroppen arbetar hårdare. Stress och oro kan göra att du känner varje slag tydligare. Koffein och energidrycker kan hos vissa ge både snabbare puls och extraslag.
Om mönstret är tydligt kan det vara klokt att minska koffein, alkohol och sömnbrist under en period och följa om besvären lugnar sig. Det är ändå inte en ersättning för bedömning om hjärtklappningen är kraftig, ny, långvarig eller kombineras med tydliga varningssymtom.
När oro och hjärtsymtom liknar varandra#
Panik och stark oro kan kännas som hjärtbesvär. Hjärtat rusar, andningen blir ytligare, kroppen darrar och rädslan kan bli mycket stark. Samtidigt kan hjärtbesvär också skapa panik. Därför är det klokt att vara varsam med slutsatser, särskilt första gången eller om symtomet skiljer sig från tidigare.
Om du känner igen ett återkommande stressmönster kan lugn andning, sömn, regelbundna måltider och mindre koffein vara praktiska steg. Om du inte känner igen situationen, eller om symtomet uppstår vid fysisk belastning, ska kroppsliga orsaker inte avfärdas.
Hjärtklappning och den övriga risken#
Hjärtklappning är ett symtom, men hjärthälsa bedöms som en helhet. Blodtryck, kolesterol, rökning, diabetes, sömnapne, vikt, läkemedel och ärftlighet påverkar hur låg tröskeln bör vara för kontakt. Om flera riskfaktorer finns är det klokt att ta även otydliga rytmkänningar på större allvar.
Mätningar hemma kan vara till hjälp, men de ersätter inte en helhetsbedömning. En pulsklocka eller blodtrycksmätare kan visa värden, men värdena behöver tolkas tillsammans med symtom, situation och bakgrund.
Vad mätare och anteckningar kan visa#
En egen pulsmätning kan hjälpa dig att beskriva vad som hände, men den säger inte ensam vad orsaken är. Skriv hellre ner en enkel helhetsbild än att fastna vid en enskild siffra. Notera om pulsen var jämn eller ojämn, om besväret kom i vila eller rörelse, hur länge det varade och hur du mådde före och efter.
Om du använder en klocka eller annan konsumentmätare är det bra att minnas att felmätningar förekommer. En tydligt avvikande känsla i kroppen väger därför tungt även om mätaren inte visar något dramatiskt.
När är det klokt att söka vård#
Sök vård om hjärtklappningen är ny, återkommer ofta, känns tydligt oregelbunden eller kommer vid ansträngning. Bedömning behövs också om pulsen i vila är ovanligt hög, om episoden varar länge eller om du samtidigt får yrsel, kraftlöshet eller tydligt sämre ork.
Sök vård genast om hjärtklappningen kommer tillsammans med bröstsmärta, kraftig andnöd, svimning, svimningskänsla eller mycket dåligt allmäntillstånd. Vänta inte heller om pulsen är mycket snabb i vila och du känner dig svag eller sjuk.
Fördjupning och källor#
Fördjupande information: