Barns munhygien från första tanden till skolåldern#
Barns tandvård börjar innan barnet själv kan förstå varför borsten behövs. När rutinen är lugn och återkommer varje dag blir den en del av vardagen, inte en kamp som måste vinnas på nytt varje kväll. Den viktigaste grunden är att en vuxen hjälper barnet att borsta med fluoridtandkräm två gånger om dagen och att söta drycker och mellanmål inte småäts under hela dagen.
Små barn kan gärna få hålla i borsten och öva, men ansvaret ligger hos den vuxna länge. Först när finmotoriken har utvecklats ordentligt klarar barnet att rengöra även kindtänder, tandköttskant och nya permanenta tänder. I praktiken behöver många barn hjälp eller åtminstone kontroll av borstningen till ungefär åtta års ålder.
När de första tänderna kommer#
Innan tänderna bryter fram kan tandköttet torkas försiktigt med en ren, fuktig duk. När den första tanden syns börjar borstningen med en liten mjuk tandborste. Det handlar inte om att borsta hårt, utan om att vänja barnet vid en trygg rutin.
Fluoridtandkräm används från den första tanden. För barn under tre år räcker en mycket liten mängd, ungefär som ett riskorn, av en tandkräm med fluoridhalt omkring 1000 till 1100 ppm. Tandkrämen ska inte göras till en smakbelöning, utan användas sparsamt och regelbundet. Borstningen görs morgon och kväll.
Småbarn och lekålder#
Från tre till fem års ålder används vanligen en mängd tandkräm som motsvarar barnets lillfingernagel eller en liten ärta. Den vuxna borstar åtminstone en gång per dag, helst på kvällen, eftersom trötthet och brådska annars lätt gör borstningen för kort.
Sockerfrekvensen är ofta viktigare än den enskilda godsaken. Om barnet smådricker saft, mjölk eller annan söt dryck under många timmar utsätts tänderna för upprepade syraattacker. Vatten är den bästa törstsläckaren mellan måltiderna. Sötsaker är skonsammare för tänderna när de hålls till en avgränsad stund i samband med mat, inte som något som följer med hela eftermiddagen.
Napp och nappflaska kan påverka både tänder och bett om användningen drar ut på tiden. Särskilt nattflaska med annat än vatten är en risk, eftersom salivproduktionen är lägre på natten och tänderna får sämre skydd.
Skolbarnets egen träning#
När barnet börjar skolan kan det ofta borsta mer självständigt, men de nya permanenta kindtänderna kräver uppmärksamhet. De bryter fram långt bak och kan ligga delvis lägre än de andra tänderna en tid. Då missar borsten dem lätt.
En eltandborste kan motivera en del barn, men den ersätter inte den vuxnas blick. En vanlig mjuk borste fungerar också bra om barnet får hjälp med ordning och tid. En enkel ordning kan vara utsidor, insidor och tuggytor. Det gör det lättare att märka vilka ytor som annars glöms bort.
När tänderna står tätt mot varandra behöver också tandmellanrummen rengöras. För små barn är det den vuxna som hjälper. För äldre barn kan tandtråd eller en liten mellanrumsborste vara aktuell beroende på hur tänderna står. Verktyget ska inte göra ont och det ska inte pressas in med kraft.
Gör rutinen möjlig#
En tandvårdsrutin för barn lyckas oftast bäst när den är kort, förutsägbar och vänlig. Samma plats, samma ordning och samma lugna vuxna hand gör mycket. Om barnet stretar emot hjälper det sällan med långa förklaringar mitt i situationen. Det kan fungera bättre att göra borstningen kortare men genomföra den konsekvent.
Tandborsten ska vara liten nog för barnets mun och mjuk nog för tandköttet. En sliten borste rengör sämre och kan riva. Därför behöver den bytas när stråna börjar spreta eller efter en längre infektionsperiod.
När tandrutinen blir en kamp#
Ett vanligt misstag är att barnet får sköta borstningen helt själv för tidigt. Ett annat är att drycker med socker blir en tröst eller nattvana. Ett tredje är att man väntar med tandvårdskontakt tills barnet redan har ont. Förebyggande kontroll är ofta enklare för barnet än att första besöket sker i samband med smärta.
Fluor är viktigt, men mer är inte alltid bättre. Barnets ålder, mängden tandkräm och fluorhalten ska passa ihop. Om hushållets dricksvatten har hög fluoridhalt behöver råden anpassas. Vid osäkerhet är det klokt att fråga munhälsovården.
När är det klokt att söka vård#
Boka bedömning om barnet har vita eller bruna fläckar på tänderna, tandvärk, ilningar, svullet tandkött eller tandkött som blöder ofta vid borstning. Det är också klokt att ta kontakt om en permanent tand verkar bryta fram tydligt snett, om en mjölktand inte lossnar när den permanenta tanden kommer, eller om borstningen inte går att genomföra trots upprepade försök.
Vid kraftig tandvärk, svullnad i ansiktet, feber eller skada mot munnen behövs snabbare bedömning. Om en permanent tand slås ut är det bråttom att få råd och vård.
Fördjupning och källor#
Fördjupande information: