Hälsmärtor är ett vanligt problem som gör att gå och vardagsrörelser blir svåra. Den vanligaste orsaken är inflammation i senhinnan i fotsulan, det vill säga plantar fasciit. Det är särskilt vanligt hos medelålders och aktiva personer. Smärtan är ofta värst på morgonen under de första stegen och lättar när man börjar röra på sig.
Egenvård vid hälsmärta bygger på töjning av vad och fotsula, hälkuddar och genomtänkt belastning. Många överbelastningsbesvär lugnar sig med konservativ behandling, men läkningen kräver tålamod och kan ta flera månader.
Inflammation i senhinnan i fotsulan#
Senhinnan på fotsulan löper från hälen till tårna och stödjer fotvalvet. När det är överbelastat blir hälens fästpunkt inflammerad och smärtsam. Stående arbete, övervikt, plötsligt ökande träning och dåliga skor är vanliga predisponerande faktorer. Spända vadmuskler ökar också belastningen på senhinnan.
Smärtan är vanligtvis skarp och känns på undersidan av hälen. Den är som värst efter vila och lindras när fotsulan värms upp under gång. Men efter en lång promenad eller stående kan smärtan komma tillbaka. Många beskriver de första stegen på morgonen som särskilt smärtsamma. Smärtan kan också kännas efter att ha stigit ur sängen eller efter att ha suttit länge vid rörelse.
Andra orsaker till hälsmärta#
Smärta vid akillessenans fäste känns på baksidan av hälen och blir ofta värre när man står på tå eller springer. Den skiljer sig från plantar fasciit framför allt genom var smärtan sitter. Att hälens fettkudde förtunnas med åldern kan orsaka en bredare smärta under hälen som förvärras på hårda underlag. Om hälen är svullen och varm utan tydlig belastningsorsak kan det finnas ett annat bakomliggande problem som behöver bedömas.
Under hälen eller bakom hälen#
För den sökande är den viktigaste skillnaden ofta platsen för smärtan. Den skarpa morgonsmärtan som känns under hälen passar ofta med irritation i senhinnan under fotsulan. Smärtan som känns bakom hälen är oftare relaterad till akillessenans fäste eller skons skav. Smärta på sidan, kraftig svullnad eller ett plötsligt knäpp passar inte med en vanlig egenvårdssituation.
Platsen styr också egenvården. Under hälen betonas stretching av fotsula och vad, häldämpning och lugnare belastning. Om smärtan sitter vid akillessenan bakom hälen kan för mycket stretching eller backlöpning göra situationen värre, så återgången till belastning görs särskilt stegvis. Smärta vid akillessenan diskuteras mer ingående i guiden värk i hälsenan.
Egenvård i den akuta fasen#
Stretching är hörnstenen i behandlingen. Att stretcha vaden och fotsulan flera gånger om dagen minskar spänningen i senhinnan. Vadsträckningen görs genom att luta sig mot väggen med ett ben rakt bakom och hälen i golvet. Sträckningen hålls lugnt i ungefär en halv minut och upprepas några gånger. Fotsulan kan sträckas bra genom att lägga fotsulan på en rund flaska och rulla den fram och tillbaka. Den frusna flaskan ger även kylbehandling.
En hälkudde eller gelkudde i skon absorberar stötar och lindrar smärta vid gång. Rejäla, välsittande skor är viktigare än en enda innersula. Lågklackade skor med tillräcklig dämpning och bra fotvalvsstruktur lättar på belastningen på senhinnan. Plattsulade skor och att gå barfota på hårt underlag kan däremot förvärra symtomen.
Antiinflammatoriska smärtstillande medel kan lindra smärta i den akuta fasen när de passar den egna situationen. Skillnaderna mellan alternativen förklaras i guiden jämförelse av smärtstillande medel. Kylbehandling på hälen på kvällen kan göra de första stegen nästa morgon lättare, men kylan ska läggas mot huden med ett skyddande lager emellan.
Långtidsbehandling och förebyggande#
En fotskena som används på natten håller fotleden i mjuk böjning, så att senhinnan förblir sträckt. Detta kan avsevärt minska smärtan vid de första stegen på morgonen. Skenan används vanligtvis under några veckor.
Att lätta på påfrestningen är viktigt, men fullständig vila rekommenderas inte. Simning och cykling är bra träningsformer under återhämtning eftersom de stressar benet mindre än att gå eller springa. Ökad träning bör göras gradvis så att senhinnan inte överbelastas igen. För löpentusiaster erbjuder löparens smärtförebyggande guide ytterligare hjälp för en kontrollerad ökning av stegen.
Ett vanligt misstag är att sluta stretcha så fort smärtan avtagit. Läkningen av senhinnan går långsamt och en för tidig återgång till full belastning leder lätt till att symtomen återkommer. Stretching och fotvård bör fortsätta i flera veckor även efter att symtomen har avtagit. På lång sikt kommer stödjande skor och regelbunden stretching att förhindra att smärtan återkommer.
När är det klokt att söka vård#
Om hälsmärtan inte blir bättre på några veckor med egenvård, smärtan är mycket stark eller det finns svullnad och rodnad i hälområdet, sök bedömning. Smärta som blir värre vid belastning och inte blir bättre vid rörelse kan också tyda på något annat än irritation i senhinnan. En fysioterapeut kan vägleda individuella övningar och bedöma behovet av stödsulor.
Fördjupning och källor#
De flesta fall av plantar fasciit läker med konservativ behandling. Läkningen kan dock ta flera månader. Tendinit lämnar vanligtvis inte permanenta märken på foten när den behandlas tålmodigt och konsekvent. Hälsporren som syns på röntgen är oftast inte orsaken till smärtan, utan resultatet av långvarig påfrestning på senhinnan. Själva taggen kräver vanligtvis ingen behandling. I långvariga fall kan fysioterapi, individuellt gjorda stödsulor eller andra behandlingsmetoder övervägas.
Fördjupande information: